Segling
Då var ÄNTLIGEN framme i Cartagena, Colombia. Här är väldigt fint och mysigt, en storstad med strand. Vägen hit var lite jobbig, vi har alla olika åsikter om detta och har upplevt detta olika. Som ni vet valde vi att segla över från Panama till Colombia, en resa som skulle ta 5 dagar och 4 nätter. Det började med att vi checkade in på ett Hostel i Puerto Lindo, en liten håla utanför Panama City. Där fanns verkligen ingenting att göra eller att se. Det fanns inte ens Internet, tur vi hade varandra, ett biljardbord och massa öl =)
Vi skulle befinna oss på Hostlet dagen innan avfärd, vi skulle lämna kl 7.00 dagen därpå, detta blev försenat och vi lämnade kl 19.00 istället. Resan började med att många kände sig lite yra och vi började undra om det var såhär man skulle må dessa 5 dagar. Nicole börja med att kräka och sen tog vi Sjösjuketabletter resten av resan.
Första 2 dagarna var mysiga, vi seglade runt bland San Blas öarna, helt fantastiska. Fick besöka Kuna folket som hade fiskat och grillat massa god fisk till oss. De första 2 nätterna sov vi vid öarna och det var helt ok. Nicole, Johanna och Kim delade sovrum/säng längst fram på båten. Sanna och Adrian och Markus sov i bakre delen av båten, även kallad köksdelen.
Efter dessa 2 dagar och 2 nätter med nästan stilastående båt och härliga öar var det dags för seglingen till Colombia, det skulle ta 42 timmar och vi skulle åka hela vägen utan att stanna. Det började helt ok, gungade mkt så man var alltid tvungen att hålla i sig. Dagen gick och det blev mörkt, dags att lägga sig. Något som blev sömnlösa nätter. På nättrna var det som att havet blev på dåligt humör, vågorna blev större och det kändes bara jobbigt. Allt var hela tiden under kontroll men ibland kom det så stora vågor att Adrian och Sanna flög i golvet, Kim fönster vid sängen började läcka, så Johanna fick hoppa till mig och Kim fick sova på den delen av deras säng som forttfarande var torr.
Att gå på toaletten var heller ingen kul grej, först måste man ta sig dit, vilket var jobbigt då man verkligen flög åt alla håll om man inte spände sig och häll sig fast. Sen gjorde man sin business och för att spola var man tvungen att pumpa 25 gånger, gjorde man då Nr 2, var man tvungen att pumpa lite mer =)
Nästa dag kom och alla var trötta efter en jobbig natt, det var inte många timmar man sov. Vi fasade över nästa natt som skulle komma. Nästa natt som kom blev värre, Nicole, Johanna och Kim sov längst fram, där gick det verkligen inte att ligga om man inte häll i sig. Johanna och Kims säng var helt blött av allt vatten som läckte in så vi fick dela alla 3 på Nicoles säng. Mysigt, men varmt och jobbigt. Nicole fick lite panik, började gråta och trodde inte vi skulle klara denna båttur. Johanna och Kim lugnade henne. Sanna fick också ångest och började gråta så Adrian fick lugna henne. Vågorna sista natten var upp till 6 meter höga, de låg på mellan 3-4 meter men kom även de på 6 meter. Konny, vår tyska kapten förklarade att de var höga som Hus! Vårt segel gick sönder vilket gjorde att båten blev ostabil, vi slängdes från sida till sida och hela båtresan tog istället 50 timmar för 42.
Vi alla upplevde resan olika, alla tyckte klart det var jobbigt. Vi hade inte duschat på 5 dagar någon av oss, bara badat i saltvatten. Vi var trötta och började bli lite småirriterade och ville verkligen bara komma fram. Nicole och Sanna längtade tills de fick ringa hem och säga att de levde.
Puss
Nicole
Kommentarer
Trackback
